Ockelbobo på Priden

Jag tar mig ner till Stockholm med buss från den numera kungliga byn Ockelbo i Gärstrikland. Resan gick bra, men hallå, väl i stora staden gick jag vilse, supertrött, med tandvärk och en jättejättetung väska trodde jag att Nej du Ulrica, det blir nog ingen Pride för dig. Men vad jag bedrog mig, efter en god natts sömn på Engelbrektsgatan så vaknar jag full av Riksteater och Pridelust! Äntligen är sommarens höjdpunkt här, jag en skild nyutkommen ur garderodeb tvåbarnsmamma ska få vara Riksteaterns ansikte utår på pridefestivalen i Stockholm, som jag längtat.

Vän av ordning som jag är så kom jag 1 1/1 timme för tidigt men men härliga Riksteatrare tog så väl hand om mig och jag fick göra "the blow job", alltså blåsa ballonger. Ja varför inte, en bra början och en stund för att kolla läget både för mig och jag antar också för ansvariga inom Riks, alltså dom vill väl veta vem man är, ja höörni jag tror jag fick godkänt, puh,,,,då kan jag andas ut.

Klockan 14.00 drar kalaset igång och jag är med, jippie jag bara njuter. Det känns som att jag redan känner dessa människor, så underbart glad positiv härlig stämning, och som grädde på moset,,,jag fick både kaffe o lunch, kan ju inte bli bättre.

På Skogsscenen så avlöser artister och diskussioner varandra och i tältet så tatuerar jag besökare med Riksteaterns påfågel, ja det är många som vill smycka sin kropp, ett bra sätt att få kontakt med människor,,,Ja hallå ja, ska det vara en liten tatuering...ja varför inte.

Avslutar min onsdagssejour för Riks på Pride med detta skrivande och håller alla tummar för att tanden ska hålla över natten och att jag ska hitta hem inatt, hoppas hoppas. Sedan väntar då en natts sömn så är jag här imorgon igen, förmodliogen ännu mer taggad än idag.

Ulrica Andersson, Volontär för Riksteatern under Pridefestivalen-